I februari är det inte mycket att göra i trädgården annat än att befria buskar från snö om det kommit någon. Våren känns alltid extra långt borta och vintern håller sig fast som för att tala om att det ännu inte är dags för töväder på ett bra tag. Räddningen är att buffra upp med vårlökar och att sortera beställda fröer och gå igenom de eget insamlade. Ett frö jag är speciellt nyfiken på, som jag fick jag med mig från ett besök i somras, är en vildart av dahlia, Dahlia Merkckii (Jungfrudahlia).

 Man tager vad man haver och fodralet till ett minneskort till kameran fick bli frösamlingsenhet. Det ska bli intressant att se hur blommorna blir, hur mycket de kommer att skilja sig från moderplantans.

Jag ska erkänna att jag inte är en församlande typ av stora mått. Än så länge i varje fall. Tiden brukar inte räcka till på något sätt och jag strör många gånger hellre ut frön direkt i rabatten och låter naturen sköta sig själv. Några enkla och uppenbara fröspridare brukar jag åtminstone hejda genom att samla in de torkade frökapslarna. Här är det en mycket fin enkel och låg vallmo i vackraste mellanviolett till vänster och Elfenbensstormhatt ‘Ivorine’ till höger.

Gillar stjärnflockans fiffiga och vackra frösättning.

Av grönsaker blir det bara ett litet urval som sås. Mangold står överst på turordningen. Kål har jag gett upp om från och med i år. Får för mycket angrepp jag inte har lust att lägga tid på. En lösning är att låta dem växa bland blommorna i rabatterna för att förvilla alla skadegörare, en metod jag använder emellanåt. Sockerärtor blir det också alltid. ‘Shiraz’ är svår att motstå eftersom att den är så snygg i sallader. Gillar också den gamla kulturarvssorten ‘Märta’ som har ljusgula baljor och stjälkar och de mest söta blommorna. De två tillsammans i en sallad är lyxigt och vackert. En handfull sommarblommor och ett par perenner lyckas också alltid hitta sin väg till växthuset även om det blir betydligt färre sådder nuförtiden än tidigare år. Det är alltid ett par favoriter som bara inte går att vara utan. En av dem är sommarrudbeckia, framförallt ‘Cherry Brandy’. Luktärter är en annan. Ingen sommar utan luktärter. Inget sås förrän i mars. Då körs växthuset igång på riktigt för säsongen. Med en liten fläkt och värmematta går det alldeles utmärkt att så även om det är ner mot minus tio, femton grader utomhus. Det gäller bara skapa sig en slags kuvös med värmmatta i botten och bubbelplast som tältduk runtom sådderna för att mota bort kylan. I år kommer jag bli sen med sådderna eftersom att vi ska åka bort på efterlängtad semester i mars. Det får bli som det blir.