Vi är många som fått lära känna Annika genom hennes blogg, via instagram, hennes dagbok sedan 7 år tillbaka i varje nummer av Allt om Trädgård, eller genom hennes böcker, föredrag och utställningar. Annika är en av de mest jordnära människor jag träffat och en av dem som på ett lätt och otvunget sätt sprider lust och glädje runt omkring sig genom sitt sätt att vara. När jag började blogga våren 2010 var Annika en av de första jag kom i kontakt med. Vänligare och rarare människa får en leta efter. Annika är förskollärare i grunden men sadlade om till fotograf efter en sjukdomsperiod. Det var trädgården som läkte henne. Och det var trädgården som lockade fram fotografen i henne.        ‘Så länge jag kan minnas har jag sett i bilder’ säger Annika. På samma sätt läses böcker. Genom bilderna, som leder till nyfikenhet och lust att läsa vidare och lära.

Långsamheten, lugnet, färgerna, beröringen, alla små händelser, grönsakerna, blommorna och varandet i stunden var de helande pusselbitarna, och det som fick Annika att börja fotografera det vardagliga i trädgården. Allt från vissnande växter till nyutslagna blåsippor. Bilderna var en spegel av Annikas insida.

Annika har synts med sina trädgårdsreportage under många år i flertalet magasin. Sedan sju år tillbaka dessutom med egna dagbokssidor i Allt om Trädgård. Har varit medförfattare till tre böcker, bloggar framgångsrikt med stort antal läsare (numera även på instagram), gjort flera utställningar på Sofiero och en av hennes bilder har dessutom blivit frimärke.

Trädgården

Trädgården som är från tidigt 1900-tal har varit i familjens ägo i 19 år. Bosättningen på platsen är däremot ännu äldre och bestod från början av ett hus delvis ingrävt i den sluttande marken, ett sk jordbo. De första åren gjordes inte mycket i trädgården annat än att upptäcka det som fanns. Det var just trädgården som gjorde att köpet av huset blev av. Maken föll för huset och Annika för trädgården. Vid husvisningen var Annika först tveksam, men när köksdörren till baksidan öppnades och den magnifika utsikten över fälten uppenbarade sig och en välbekant trädgårdsdoft dansade in genom dörröppningen, försvann tveksamheten i ett nafs. För Annika som är uppvuxen med självhushåll påminde doften om barndomen. De slog till. Det tog tre år att gräva sig runt och rensa upp i trädgården som inte setts efter på länge och var till stor del igenvuxen. En egen brunn, jordkällare med två rum, en trädgårdsbod och uppbyggda terasser fanns redan. Dessutom upptäcktes en gammal kaffegrotta som rensades från skräp och där det numera står ett badkar som Annika alltid tar minst ett årligt bad i. I jordkällaren förvaras bland annat äpplen, potatis, morötter och hinkar med vårlökar.

Det var trädgården som gjorde att vi köpte huset.

Annikas trädgård är en charmig mormorsträdgård med många rum.

Trädgården har fått behålla sin ursprunglighet i stommen och nytillkomna delar är egentligen inte alls så nya. Där pallkragarna står hittades bland annat rester av bärbuskar. Så någon slags köksodling har skett där. I dag kallad för köksträdgården där även ett litet växthus för tomater och chili har tillkommit. Eftersom att odlingsläget är så pass gynnsamt blir många grönsaker skördeklara redan till midsommar men redan i slutet av april är sallad och spenat klara. Ofta hinns hela tre omgångar av kål med att skördas och som allra bäst har nypotatis skördats en julafton. Många av sommarens måltider både tillagas och äts utomhus i den delen av trädgården som kallas Krukgården. Här finns en utegrill och mysig sittplats som nyttjas ofta.

 

Jag är allra mest nöjd med trädgårdens alla rum. Förutom Köksträdgården, Krukträdgården och Gömstället (gamla kaffegrottan med badkaret), finns här Perennrabatten, Vilda ängen och Vilsamma gröna rummet, som är det enda skuggiga läget i hela trädgården.

 

1. Gömstället & Kaffegrottan 2. Ängen 3. Det gröna rummet 4. Pelargonhuset ohm förrådet 5. Huset 6. Perennrabatten 7. Trädgårdslandet & lilla växthuset 8. Stora växthuset 9. Garage & uthus

1900 kvm i tre etage, söderläge i stort sett hela trädgården, zon 1 (0 i köksträdgården), bra porös och lättarbetad jord, utsikt mot angränsande fält. Ja det är lätt att bli avundsjuk. Och det är lätt att förstå att hur kär Annika är i sin trädgård. Mindre kär är hon däremot i sniglarna som explosionsartat dök upp sommaren 2007.    ’Jag plockade ungefär 1000 stycken om dagen.´ suckar Annika. Var kom de ifrån egentligen?’  Förtvivlan byttes i handlingskraftighet och idag är kampen mot sniglarna en del av vardagen även om den delen gärna fått bytas ut mot någon trevligare syssla.

Jag är en riktig hemmamänniska

Större delen av tomten ligger på baksidan av huset. Den storslagna utsikten mot fälten är ovärderlig och har ett fantastiskt ljus. Att bara kunna öppna köksdörren och direkt komma ut i trädgården en vacker kväll är en vardaglig lyx. Annika berättar:   ’Jag är en riktigt hemmamänniska och älskar att bara vara hemma’. När jag frågar om om hur mycket tid hon spenderar i trädgården (en fråga jag själv får ofta) svarar hon:   ’Det går inte att svara på. Jag kan vara ute en hel dag och å en sidan inte få något vettigt gjort, men å andra sidan hunnit med massor. Tid och rum försvinner lätt när man är i trädgården.’ Annika fortsätter:   ’Jag försöker att planera in gott om tid, helst hela dagar, när jag är i trädgården så att det finns luft att bara vara. Jag stressar heller inte upp mig över att sylta, safta och frysa in i mängder. Vi äter av allt när det är säsong i stället. Det kan bli bli rabarberpaj i flera veckor i rad men vi slipper slänga fryst rabarber som inte blivit uppäten i tid.’

Som liten drömde Annika om att få bli isprinsessa men fick aldrig gå på skridskoskola för att det ansågs inte vara något att satsa på. Sedan dess har Annika alltid haft med sig att det alltid är värt att prova det man vill och tror på. Att ta chanser. Går det så går det. Man ska inte vara rädd för att misslyckas.

   Sniglar

Det gröna vilsamma rummet. De gamla äppelträden omges av vackra häckar av buxbom.

Sedan invasionen 2007 bekämpas sniglarna på alla möjliga sätt. I köksträdgården har användandet av nematoder gjort susen. I övrigt är det allt från att kontinuerligt plocka inkräktarna till att lägga ut snigelfritt tidigt på våren och att göra fällor. Den bästa snigelfällan säger Annika görs av korgar som fylls med blandat klipp och ogräs och som ställs ut på olika ställen. Sniglarna dras till korgarna och därifrån är det lätt att samla ihop dem. Sedan en robotgräsklippare införskaffades tar sniglarna inte sig allt för stora sträckor på gräsmattan heller. Ett knep Annika tar till är att förodla all sådder i växthuset.   ‘Genom att göra så får plantorna en mycket bättre start och klarar sig bättre mot snigelangrepp än vid direktsådd när de riktigt små bladparen snabbt och lätt blir snigelmat

 

Drömmer om

Den största drömmen är redan förvekligad och det var att gräva upp alla grusgångar, lägga markduk och fylla upp med nytt grus. Låter kanske inte som det första man tänker på som något att drömma om men när det handlar om 150 meter och det inte går att använda någon maskin på grund av läget. Ja, då är det lätt att förstå att det kan vara en dröm att få det gjort. Andra mindre drömmar är att ta itu med de sista hörnen som aldrig hinns med.  ’Men’… säger Annika: ’Det gör inget egentligen, jag betar av lite varje år.’

 

I det stora växthuset har Annika sin arbetsplats framförallt. Här provodlas det, arrangeras krukor och dekorationer och tas bilder till reportage.

 

Gödsel och vatten

Eftersom att grundjorden är i så pass bra skick behövs inte några större mängder kraftig gödsel för att få till en bra struktur och näringsinnehåll. Den egna trädgårdskomposten, som det blir ganska stora mängder av, är det enda som används förutom i köksträdgårdens pallkragar som får både kogödsel och nässelvatten. Med en egen brunn finns alltid möjlighet att vattna när det behövs. För att minska behovet av vattning har Annika börjat använda biokol på sina ställen och att lägga ut droppslang.  

Ogräs

Under perioden när trädgården inte togs om hand fick ogräs krypa in i alla planteringar. Trots återkommande rensningar är det svårt att få bort alla rester.   ’Det är bara att acceptera’ förklarar Annika. Från fälten nedanför tomten, som ligger i träda, växer mängder av tistlar och de fröar lätt av sig med resultat i Annikas trädgård.   ’Men tistlar är lätta att dra upp’ forsätter Annika. Det här är inte en minutiöst välansad trädgård, och så vill jag inte ha det heller, därför gör det inget om det finns ogräs här och var’.

 

            Odla i kruka

Annika som blivit en stor inspirationskälla till att odla i kruka genom alla sina reportage, sin blogg och sedan boken Trädgård i kruka gavs ut 2013, skapade en inspirationsutställning i Sofieros Orangeri för några år sedan. Drygt 300 krukor fyllda med allt från perenner, lökar och träd i kruka kunde besökarna få idéer, inspiration och sitt lystsinne mättat av.

Nästan allt går att odla i kruka.

 

Annikas bästa tips för vackra krukplanteringar

Muhelenbeckia (Plättar i luften), spetsmössa, alunrot och gräs är bra grundväxter som håller hela säsongen och går att övervintra (förutom gräs som många gånger är ettåriga). En återkommande favoritkombination under våren är vita ranunkler, spetsmössa, vita vivor och böljande gräs eller muhelenbeckia.

I hinken är gyllenlack, spetsmössa, ranunkel kombinerat med muhelenbeckia som mjukar upp.

 

 

 

1. Alltid ha något på höjden.    

2. Något som väller över kanten.

3. Något som knyter ihop eller busar till det.

 

 

 

 

 

Kvistar och knoppar

En annan utställning som bär Annikas signum är sinnligt vackra ‘Kvistar och knoppar’ på Sofiero fjol. Under vårens ljuvaste veckor stod dörrarna öppna till orangeriet där den skira utställningen lockade mängder av inspirationssugna besökare. Utställningen skapades tillsammans med det duktiga radarparet Viktoria Johansson och Marie Emilsson som driver Trip to garden tillsammans.

Utställningen Kvistar och knoppar på Sofiero i fjol var en underskön skapelse av Annika, Viktoria Johansson och Marie Emilsson.

De gånger vi pratas vid på telefon, är det svårt att sluta. Det finns så mycket att prata om och den här gången har jag förstås många frågor. Inser att jag måste stryka ett flertal för att tiden rinner ut, men hinner med några sista. Jag är alltid nyfiken på var inspirerande människor får sin inspiration ifrån. Annika säger:  ’Allra mest inspireras jag av naturen. Där finns inga kompositioner som är fel. Det är det okonstlade som är det vackra. Inspiration får jag också av att besöka andras trädgårdar. Christel Kvant är en stor inspirationskälla och det var efter att ha besökt en av hennes utställningar som min trädgårdslust tändes på riktigt. Det finns många fler personer jag inspireras av förstås. Karin Berglund och Hannu Harenström bland annat. 

Slutligen måste jag bara fråga vilka sådder det blir i år. För mig är just frösådder grunden till allt som har med trädgård att göra och det som gjorde att jag själv blev fast.

I år sår jag linnétagetes, kamomill, jätteverbena, luktärter, ringblommor, zinnior och rosenskära. Nya för i år är sommarrudbecka ‘Cherry Brandy’, rosenskära ‘Snow Puff’ & snötörel.

Blogg:  naturligating@blogspot.se
Instagram:  @annikasnaturligating

 

Det är inte en slump att Annikas blogg heter Naturliga ting.   ‘Att leva med alla årstider och vad dem ger i matväg och att se de små tingen var dag är viktigt och fungerar som en naturens kompass’ säger Annika. Det märks att det naturliga också har stor betydelse på allt Annika gör och jobbar med. Det lämnar ett signum som vi som följer henne så bekant känner igen.

/C