En liten skål med vinterjuligt i räcker långt. För att få känslan. Mossa, en liten cedergren, druvor från vildvinet och ett granatäpple i en loppisköpt, lagom nött porslinsskål. Ibland vill vi för mycket och för komplicerat när det lilla enkla är alldeles tillräckligt.
Ute har ett kristalligt frostlager lagt sig som gnistrar överallt. Njuter varje dag av det. Lammöronen har fått en extra päls och strandirisen har till slut vikt sig för kylan och lagt sig ner i ett tjusigt mönster.
Bredvid pepparkaksburken och de torkade apelsinskivorna står nu skålen på hyllan ovanför ugnen. Blev en lagom trio av vintrig julighet.
Strax första advent och vet ni, årets gran är redan införskaffad. Måste vara rekordtidigt för mig tror jag. Det blev inte bara en, utan två. Den ena av dem är mindre och riktigt söt och jag funderar på att ta in den som adventsgran. Det hade vi ofta när barnen var små. Då firades en hel del av jularna någon annan stans och vi skaffade aldrig någon stor gran inför julafton, adventsgranen fick vara vår gran innan jul så att säga. Vi får se vad det blir med denna minigran. Ska ta in den och känna mig för. Antingen en adventsgran eller två till jul.
