Dukarna kommer fram och mannen får stryka. Ett helt lager brukar strykas upp så att de finns klara att ta fram under juldagarna. Annars är vi inte så noga med det där. En ostruken duk fungerar det också egentligen. Julen hos oss är en lugn historia. Det är ganska skönt. Bara det godaste på julbordet och begränsat med julklappar. Myset är det viktigaste.

En av julens roliga är få att anstränga sig en gnutta med dukningen. I år blir det mer av blommor på bordet än vad som kan ses här på bilderna som togs till ett reportage för något år sedan till tidningen Lantliv. Då trädde jag tranbär på tunn ståltråd och virade grönt runt. I mitten av bordet låg en bädd av kryptomeria, på den ett savoykålhuvud, granatäpplen och små äpplen från prydnadsapeln i trädgården.

I år blir det amaryllis och grönt i vaser på bordet, så mycket vet jag redan nu i alla fall. Resten får bli till i stundens ingivelse. Är roligast så.

Tittar in igen innan julafton med en hälsning från årets julbord.

Önskar er lugna och sköna juldagar.
De är de bästa.

/Charlotte