Det började med några vanliga Helleborus Niger när de blev lättare att få tag på som inomhusblomma till jul. Ganska snabbt kom begäret efter alla orientaliska hybriderna och sedan dess har jag fyllt på varje vår med fler och fler. Nu tror jag faktiskt att det inte ryms mer, åtminstone där de trivs allra bäst.

Från början planterade jag julrosorna i två närliggande rabatter som båda två kommer igång tidigt och jag tänkte skulle fungera bra för julrosorna.  Det visade sig dock att det endast var i den ena som de inte bara överlevde utan också trivdes och blommade riktigt. I den andra, som alltså endast ligger några meter bort, tittar julrosorna knappt upp. Och gör dem de och blommar i bästa fall, sker det sent. Den slutsats jag kan dra är att julrosorna trivs bäst i den rabatt som är allra, allra tidigast (dvs varmast), där är det dessutom sluttande läge, under ett träd – så delvis skugga, men ändå ganska mycket sol – mycket mer än i den andra rabatten där de inte trivs så bra. I rabatten där dem trivs kan det bli torrt under sommaren, torrare än i den rabatt där de inte trivs så bra. Däremot är jorden troligen mer porös och genomsläpplig.

Mikroklimatet avgörande

Precis som lärdomen med hur stor skillnad det kan vara på hur olika julrosorna trivs i de två rabatterna (som ligger med bara någon meter emellan) där jag från början ansåg att förutsättningarna var desamma, tycker jag det är med mycket i trädgården. Något som teoretiskt bör fungera kanske inte gör det. Och tvärsom. Man måste prova sig fram. Mikroförutsättningarna spelar större roll än man kan tro. Speciellt i högre zoner.

En av julrosens fördelar är att de håller sig vackra så länge. När de blommat över är de minst lika dekorativa, vilket göra att de hänger med och förgyller försommaren här också.

Julrosor har kommit att bli en av de viktigaste blommande vårväxterna hos mig. Förr om åren var det definitivt tulpaner, men eftersom att de blommar senare de allra flesta, har julrosorna fått mycket större betydelse.

De flesta orientaliska hybriderna är köpta namnlösa.

Odlingsråd för julrosor

Julrosor trivs i djup, mullrik och kraftig kalkhaltigt jord och utvecklas bäst i soligt läge under vår och höst men fördrar skugga sommartid. Under träd och stora buskar är med andra ord en bra placering. De gillar inte stående vatten. Ej heller för kraftiga lerjordar. När de väl är etablerade klarar de en hel del torka. Torra somrar kan det däremot vara bra att vattna, inte bara nyplanterade julrosor utan även etablerade så att inte rötterna torkar ut. På våren bör gamla blad tas bort tidigt för att minska spridning av ev. svartfläcksjuka  men också för att blommorna ska synas bättre. En giva naturgödsel på våren mår de bra av. Helleborus Niger är den mest härdiga av julrosorna, hybriderna är varierande härdiga men klarar vintrar långt upp i landet om de får växa i skyddat läge och väldränerad jord och eventuellt vintertäckes. Många julrosarter har okänd härdighet men överlag är väldränerad jord, ett snötäcke och lätt sluttning mot väster en bra förutsättning för att få julrosor att klara vintrarna längre norrut.

Källor:  boken ’Perenner’ av Marie Hansson och Björn Hansson,  webbsidan www.julrosor.se