Trädgården som den ser ut i dag har tillkommit under de senaste sju åren. Vi har bott i vårt hus i 20 år men till en början tog husrenoveringar och småbarnsliv all tid och engagemang, trädgården fick vänta. Jag har nog alltid dragits till blommor och trädgård men det var med frösådder som riskerade att ta över husets alla fönsterbrädor som intresset tog fart. Så småningom blev jag med växthus och lusten fick sig en plats att breda ut sig i, säsongen kunde förlängas och det fanns plötsligt en ocean av möjligheter. Till en början var jag mer än nöjd att så sommarblommor, odla gurka och basilika i växthuset, anlägga en enda rabatt och låta barnen ha sina pallkragar med morötter och pumpor. Det var först när det blev luft i livsschemat och när jag insåg att jag verkligen ville ägna tid till att jobba med trädgården som det började att hända saker. Det har aldrig funnits någon ursprunglig detaljerad plan utan trädgården har växt fram med lusten som motor och en inre kompass som karta. Och så fortsätter den att växa fram även om jag ganska snabbt drog upp en grov plan över helheten. Trädgård är för mig inte en rationell historia som avklaras som ett färdigt bihang till livet. Inget fel med det alls men själva trädgårdslivet med allt vad det innebär är minst lika viktigt som att ha ett färdigt paradis. Jag ser ändock fram till att få göra ’klart’ trädgården, utan tvekan. Jag längtar faktiskt. Hur underbart det än är att jobba i trädgården är det i ärlighetens namn allra roligast att få finlira, putsa och njuta med lättare arbetsinsatser än dem som krävs för nyanläggning. Jag ser fram emot att ha riktigt etablerade planteringar och inte övervägande nyligen gjorda.
Trägården består av stora, svepande planteringar med framförallt perenner och buskar som bas. Under våren blommar ett överflöd av lökar och hösten avslutas med senblommande växter som håller ut ända till frosten tar dem. Planteringarna är yviga men sammanhållna i färgtänk. Här och var finns gröna klot av idegran, järnek, liguster och spirea som stramar upp.
Alla planteringar har rabattkanter av plåt som avgränsar mot grusgång eller gräsmatta. Det finns nästintill inte några raka linjer hos mig utan formerna är böljande. Målet har varit att få till ett mjukt flöde, ett flow. Viktiga i trädgårdens stomme är ett par gamla äppelträd, ett tiotal riktigt stora och gamla syrener, en ek och ett flertal häggar, rönnar och björkar som står i ytterkanten av tomten. Träden gör att rumskänslan är total sommartid vilket är ovärderligt då vi bor nära en stor väg.
