Gula febern har dragit in över trädgården. Glad så länge den varar, ett par veckor i varje fall. Sommaren är ett minne blott men trädgården känns varmare faktiskt så snart växterna skiftar över från grönt till varmt, omslutande gult och rostrött. Det gula och det rostiga håller ihop alla övriga färger på ett sådant fint sätt. Flera av hostorna har redan givit vika och orkar inte hålla sig uppe, men många är fortfarande spänstiga och fina. Det är skönt att ha sluppit riktig frost hittills även om en tidig frost är alldeles fantastik upplevelse. Jag gillar hösten. På alla sätt. Extra lycklig i år är jag över att höstsilveraxen hann slå ut, doftar varje dag på dem. Ett av årets målstolpar. En annan är de ljusa nätterna kring midsommar. Den japanska lönnen har precis skiftat över till flammande rött efter de senaste kalla nätterna då frosten nästan krupit ner i trädgården, men ändå inte riktigt. Det är nog sista veckan för dahliorna i alla fall. Eller, det vet man aldrig.

: Höstsilverax ’Brunette’

: Dahlia ’Osirium’

Hortensiorna är fortfarande fina och höstanemonerna blommar precis som man vill. Dessa är nyplanterade tidigare i år. Har svårt att få dem att överleva. Håller tummarna för dessa.

: En självsådd anisiop.

: Hortensia ’Annabelle’

: Höstanemon ’Serenade’

Dvärgsyrénen ’Palibin’ med sina gula blad. Sedan jag tog bilden har dem ramlat ner. Mycket är grönt fortfarande men när som helst kan kylan komma på riktigt. Eller inte. Det där är högst varierande nuförtiden.