Trädgården nu, i slutet av september, i södra Norrland. Fortfarande grön med bara några gulnande hostor och dagliljor än så länge. Det går snabbt däremot nu mot höstfärgerna som väntar i kulisserna på att ta över. Hortensior, blodtopp, pimpineller, dahlior, veronikor, klematis, kärleksört, solhattar, vädd, aster, astilbe, rosenflockel, slingerstormhatt, ormrot, pärlmalört, koreansk anisiop, höstanemon, stäppsalvia, solbrud och en del rosor blommar. Gräs, sirliga blomställningar från alunrot, stäppsalvians utblommade ax svävar mellan det gröna och blommorna och en del försommarblommande perenner ger ifrån sig ett tunnare flor så här dags. Så länge löven från eken och björkarna räfsas undan allt eftersom känns hösten inte lika nära. September är en slags mellanmånad. Det är skönt och behövligt. Bara nattfrosten håller sig undan innehåller september mer sommar än höst. Jag har många senblommande växter och sådana som är fina säsongen ut vilket gör trädgården blommig och hållbar, ofta hela oktober. Sen tar processen nedvissning vid på riktigt och hösten dansar in (skönt det också). Blir det kallt går det fort, annars är det en process som håller på ett tag. Tacksamt är då att ha en del vintergrönt och perenner som torkar vackert på sin plats. Men, nu är nu. Och nu känns ett stort lugn och ett långsammare tempo tydligt samtidigt som det fortfarande är en del små sysslor att ta hand om. Precis så mycket som behövs för att få komma ut och fylla på måbrafaktorn. Snart dags för en stor höstinsats dock, och det är att ta upp alla dahlior och sätta lökar i krukorna istället. En av årets checkpunkter i trädgårdskalendern.

Ses och hörs!

/Charlotte
Kan inte riktigt förstå att det är oktober om några dagar..